Marseille - Del 2.

 
Vi vaknade upp på fredagen till strålande solsken och sommarvärme, precis vad vi hade hoppats på! Under tiden vi letade efter ett frukostställe passerade vi den stora fiskmarknaden som fanns varje morgon vid hamnen.
 
 
Hamnen var precis lika fin som dagen innan, fransmännen var tidigt ute för att putsa på sina båtar, vi mötte många som var ute på morgonjogg och ungefär där insåg jag och Emmy att vi också kanske borde ha tagit en morgonjogg med tanke på Göteborgsvarvet som var helgen efter :)
 
 
Efter att ha förträngt den uteblivna löparrundan och istället ätit en klassisk fransk frukost (baguette, marmelad, croissant, kaffe och juice) tog vi fram kartan och letade upp stadens strand. Hur skönt är det inte att kunna kombinera storstadsweekend med sol och strand?! Dock var vattnet alldeles för kallt för att bada så vi höll oss på land :)
 
 
Efter några timmar av bokläsande och chillande på strandenvandrade vi vidare längsmed havet och vilken utsikt! Fantasktiskt vackert, klart vatten och folk som låg och solade på klipporna.
 
 
Vi passade på att äta lunch på en av restaurangerna som hade havet som granne. Moules frites kändes som ett ganska enkelt val och med en flaska rosé mådde vi finfint. Så skönt med en semester utan måsten, vi gjorde precis vad vi kände för, varken mer eller mindre.
 

Marseille - Del 1.

 
Tidigare i år slängde jag ut frågan till Lina och Emmy om vi inte skulle ta och åka en weekend någonstans. Och det tyckte de absolut! Vi hittade billiga biljetter till Marseille, staden verkade trevlig så vi bokade. Förra helgen var det äntligen dags att åka dit! En stad som på senare år blivit lite mer turistvänlig, med en fantastisk hamn, härliga små stånd längsmed kajen och en badstrand inte långt från centrum.
 
 
Här har ni mitt fina resesällskap, utsikten och jag som inte kan slita mig från kvällssolen. 
 
Vi hade visst alla fått dille på långklänningar/kjolar och det finns ju ingen tid på året som på våren då man längtar efter att få använda de fladdriga tygerna i alla möjliga färger. Vi njöt som bara den av utsikten, solen, värmen och varandras sällskap.
 
 
Första kvällen utforskade vi staden, beundrade alla vackra gamla hus, hamnade i kvarter där tre blondiner vanligtvis kanske inte spatserade förbi och spanade in de fina båtarna som lagt till i hamnen. En perfekt start på en weekend!
 

Göteborgsvarvet 2014.

 
Jag brukar ju köra en sammanfattning av mitt Göteborgsvarv och så blir det även denna tredje gång, från början till slut! Jag vaknar upp på lördagsmorgonen till solsken och med en bra känsla. Nervositeten infinner sig som vanligt och vi styr bilen tidigt på förmiddagen mot Göteborg. 
 
Starten: Jag lyckas ställa mig rätt långt fram i min startgrupp och hittar snabbt en tjej som håller bra tempo. Jag håller mig bakom henne de fem första kilometrarna med 5.20-5.30 tempo vilket känns bra. Säldammsbacken går finfint (särskilt med en påhejande sambo som fick godkänt detta år med sitt fotouppdrag) och Majorna har lika peppande och härlig publik som alltid!
 
 
Älvsborgsbron: Denna bro upplever jag inte som så värst jobbig, benen är fortfarande pigga och vinden bara svalkande och skön. Väl uppe på toppen av bron är det rätt lång nedförsbacke över till Hisingssidan som jag försöker utnyttja och trycka på lite för att hålla tempot.

Hisingen: I år levererar Hisingspubliken ordentligt, det känns som festivalstämning och jag känner fortfarande att kroppen hänger med. Det är bara min mage som börjar krampa rätt tidigt och jag får, som vanligt, frossa. Jag dricker vid varje vätskestation och halvvägs in i loppet passar jag på att ta en av mina Dextrosol som jag har med mig. Den tråkigaste delen på hela varvet är efter Sveriges Radio fram till Frihamnen. Knappt något folk alls och det är bara asfalt så långt man ser.

Göta Älvbron: Benen börjar kännas tunga men jag försöker tänka på hur jag sätter ner foten och tänker lättsamma steg. Tar mig över bron utan att gå alls vilket känns skönt! Backen ner är väldigt välkomnande och jag lyckas nästan få bort min magkramp. Jag ser också på klockan att jag ligger bra till tidsmässigt för att klara under två timmar.

Avenyn: Vaderna börjar kännas som stenhårda vedträn och är allt annat än samarbetsvilliga. Avenypubliken är i år rätt tyst och tråkig. Men längst upp, precis innan Poseidon och svampstationen, hör jag ett ordentligt vrålande och mitt namn, ser moster och morbror som ger mig extra energi och glädje! Jag är lika förvånad som alltid att det är så långt mellan Poseidon och Valand, tur att det lutar nedåt!

Vasagatan till mål: Nu börjar det bli ordentligt tungt i hela kroppen. Jag tar min andra Dextrosol innan vätskestationen och kämpar mig uppför sega Övre Husargatan. Jag har tur och ser flera personer som jag känner igen och det ger verkligen extra energi. Jag inser att det kommer bli svårt att nå mitt mål men försöker att trycka till och höja tempot utan resultat. In i Slottsskogen, jag skippar sista vätskestationen, krigar mig uppför sista backen innan jag ser Slottsskogsvallen. Alexandra står precis innan stadion och jag hinner tänka att jag förmodligen ser mer död än levande ut vid det tillfället. Väl inne på stadion känns slutspurten längre än någonsin och jag går i mål på 2.04.12.
 
Summa summarum: Jag var till en början besviken eftersom jag inte klarade under tvåtimmarsgränsen. Det känns så surt att vara så himla nära och att inte klara av att hålla tempot de sista fem kilometrarna. Men jag har ändå satt personbästa och försöker att vara nöjd och stolt över min insats. Värmen påverkade mig även i år och gjorde förmodligen att jag inte hade de där extrakrafterna som hade behövts. Jag kommer att minnas Göteborgsvarvet 2014 som ett varv då jag ändå hade bra flyt och tyckte det var rätt kul att springa. Och ja, det lär bli Göteborgsvarvet även 2015! :)
 
Här och här kan ni läsa hur det gick för mig 2012 och 2013.
 
 
 

I mål för tredje gången.




Igår var det dags för årets Göteborgsvarv. Vädret såg bättre ut än förra året och jag och Knutte fortsatte att vara ett bra team. Kom dock inte i mål under två timmar som var mitt mål så jag har lite svårt att vara nöjd med loppet. 

En längre rapportering kommer som vanligt, tills dess får ni njuta av vår hoppbild efter målgång!

De halländska rapsfälten.

 
Varje vår när Sverige börjar bli grönt och rapsfälten blir citrongula blir jag som manisk, jag bara måste stanna bilen och ta kort. Och vem kan inte tycka det är fint? Efter att ha hintat till D på vår utflykt i torsdags, att han gärna fick stanna någonstans där det fanns rapsfält, tvärnitade han och hojtade något om väderkvarn och ett öga för foto. Jag? Ja, jag hoppade gladeligen ur bilen och smällde av några bilder. Kvarnen på bilden är för övrigt Särdals Kvarn.
 
 
På väg till Riccardos för att äta glass fick jag D att än en gång stanna till så jag kunde fota lite mer. Han får stå ut med mycket när jag och kameran är med ;) Och glassen på Riccardos, den var för god för att hinnas fotas.

Kustvägen.

 
Jag lovar, detta är sista bilden på de underbara rosa blommorna! Jag kan inte riktigt få nog, de är så tacksamma att fota :) Dessa fångade jag på vår innegård igår och snart kommer vi få ett fint snöfall på balkongen när bladen faller.
 
 
Igår åkte jag och D på en liten utflykt. Får man en ledig dag mitt i veckan och som är oplanerad passar ju detta utmärkt! Vi åkte först till Ugglarp för att köpa färg till mina senaste loppisfynd. Lunchen intog vi på Göstas café & restaurang i Steninge, väl värt ett besök med fantastisk utsikt! Sådär idylliskt och pittoreskt.
 
 
Ja. Ni ser ju, vackrare blir det ju inte! Vinden var lite kall men det hindrade inte oss till att gå ner en sväng på stranden. Och vi var inte ensamma, det var fler som passade på att njuta av solen och vårvärmen!
 
 
Vi åkte längsmed Kustvägen via Haverdal, Heagård och Riccardos innan vi var tillbaka i Halmstad igen. Det finns så himla många fina hus och tomter att jag blir alldeles vimmelkantig. Tänk att få bo precis vid havet i ett gammalt trähus från början av 1900-talet. Aah, drömma får man ju alltid :)
 
Vi (läs: jag) fick dille på rapsfälten också men det tar vi i ett annat inlägg.

Jessans world

life isn't about waiting for the storm to pass it's about learning how to dance in the rain.. Kontakt: jessansworld@gmail.com

RSS 2.0