Göteborgsvarvet 2013.

 
Jag förstår ju att det är på sin plats med en kommentar om Göteborgsvarvet. Tyvärr innehåller inte årets varv samma känsla som förra årets, vilket jäkla skitvarv det var rent ut sagt (trots det ser jag ju rätt glad ut på kortet)! Men vi tar det hela från start.
 
Starten: Jag och Knutte hamnar i samma startgrupp och passar på att värma upp tillsammans. När starten går känner jag mig laddad och hamnar ganska snabbt i ett tempo som känns bekvämt. Dock är det mycket folk och folkmassan skingrar sig inte alls som förra året. Svetten börjar rinna, jag har glömt svettband och börjar känna hur det pulserar i huvudet av värmen. Ingen bra känsla efter bara några kilometer.

Älvsborgsbron: Strax innan bron smäller det till ordentligt av en åskknall och regnet börjar, mycket välkomnande, att falla. Dock blåser det i sidled på bron och regnet känns nästan som hagel mot min kind. Väl nere från bron hör jag av några åskådare att det står 1-0 till Sverige i hockeyn och känner att det ändå känns rätt okej. Trots den känslan börjar jag någonstans efter bron få frossa.

Hisingen: Allt känns väldigt blött och slafsigt, många av åskådarna har lämnat och musikanterna slutat spela. Det mesta känns rätt opepp och jag tvingas i panik springa bakom en halvtät buske för att kissa. När jag ser 12-kilometersskylten händer något med min kropp, den bara tvärvägrar. Benen känns som betongklumpar, värmen är extremt tryckande trots regnet tidigare och det mesta känns rätt hopplöst.

Göta Älvbron: När bron börjar sin uppförsbacke inser jag att det inte går att springa mer. Jag börjar gå i rask takt, blir förbannad på mig själv att jag inte orkar och får en pushande klapp på axeln av Knutte som springer förbi mig. När bron äntligen börjar gå nedförs småpratar jag lite med en tjej och vi konstaterar att det inte direkt blir något personbästa i år.

Avenyn: Om avenyn kändes peppande förra året var den allt annat än det i år. Jag försöker kämpa mig uppåt, kikar runt bland publiken utan att hitta någon jag känner och nästan uppe vid Poseidon börjar det svartna för ögonen. Balansen håller helt på att slås ut och jag inser att jag måste gå för att ens kunna ta mig i mål. Förbannad och uppgiven tar jag en svamp och försöker svalka mig så gott det går.

Vasagatan till mål: Här känns det som en evighet, kroppen är orkeslös och hur gärna jag än vill springa säger kroppen ifrån och jag varvar mellan att gå och springa. Jag försöker tänka att jag ska springa där det är plant och gå i backarna men svimningskänslan hälsar på allt för ofta. När jag till slut kliver över mållinjen känns det som en lättnad att äntligen få sluta springa på riktigt. Jag tog mig i mål på en förbannat dålig tid, 2.17.29, långt ifrån under två timmar som var målet. Med en medelpuls på 183 slag och en maxpuls på 192 fick mitt stackars hjärta kämpa en del.

Summa summarum: Besviken, förbannad och otroligt trött kan väl summera årets varv. Även detta år lovade jag mig själv, strax innan målgång, att jag aldrig mer ska utsätta mig för detta igen. Två timmar senare bestämde jag mig för att jag nästa år bannemej ska komma under de där två timmarna!


Kommentarer
Alexandra

Vi var ungefär lika långt ifrån våra mål, båda två. Jag var så sjukt besviken alltså, men är väl dags att släppa det nu antar jag. Hade inte kunnat drömma om en så förfärlig upplevelse. Gaaaah!

2013-05-20 @ 22:53:04
URL: http://hejklassiker.blogg.se
Sara O

Fy farao vilket lopp. Din beskrivning får mig att må lite illa här vid frukostbordet. Än så länge har jag sluppit erfara ett sådant lopp och det är jag glad för!
Efter detta inlägget är det lättare att förstå de som klappar ihop. Bit ihop Jessica, nästa år är det säkert bättre förutsättningar och du kommer spöa dina 2 timmar. Kram

2013-05-23 @ 06:59:11
URL: http://rabarberlickan.blogspot.se/?m=1


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Jessans world

life isn't about waiting for the storm to pass it's about learning how to dance in the rain.. Kontakt: jessansworld@gmail.com

RSS 2.0